"dolda handikapp"
Fick denna av en vän....med tanke på mitt blogginlägg.
Ja, det är ju så...inget av de behöver synas utanpå=)
ledig??
Tycker att jag börjat dras mer med dåligt samvete för att jag inte ligger nerbäddad, sjuk, när jag är hemma från jobbet.
Hade jobbat bort den biten rätt bra förr, med hjälp av "expertisen" som säger att jag ska hålla igång så mycket jag orkar.
Om jag tex åker o handlar en dag när jag är hemma betyder det inte att jag stannat hemma för att åka o handla, utan för att jag orkar åka o handla just för att jag är hemma....
Det är så mycket som jag fixar när jag kan ta det i min egen takt o vila när det blir för mycket....men just på jobbet är det så svårt att göra det.
Har jag tex galet ont i benen så blir jag alldeles nervös över det.....kan inte koncentrera mig och blir lätt irriterad - såna dagar är det oerhört svårt att klara jobbet, men när jag får sköta mig själv hemma så funkar jag skapligt.
Äh , det är bara så svårt att förklara....jag kan bara hoppas att folk förstår - är så rädd att det ska misstolkas!
Idag drog jag alldeles ensam upp till pappa....känns skönt att komma ifrån lite just när jag är så galet trött på värken - lite annat att tänka på är ibland det enda rätta
( än en gång en sån sak där jag är rädd att missuppfattas....- men jobba då människa, så har du annat att tänka på! är jag rädd att någon ska tycka o tänka - funkar inte så när jag knappt orkar med mig själv!)
Telefonen ringer ......
- ursäkta att jag stör på ledigheten! inleds samtalet....
Ledig o ledig...säger jag lite skämtsamt, men egentligen har jag lust att skrika
- JAG ÄR INTE LEDIG, JAG ÄR SJUK!
Det går inte att jämföra det minsta...
att vara ledig är ju helt underbart, att vara sjuk är vidrigt!!
Detta blandas ofta ihop....tyvärr.
Även om jag mår precis lika dåligt i kroppen när jag är ledig,
så mår jag mycket,mycket bättre just för att jag är ledig...och inte sjuk!
Hur som helst hade jag en trevlig dag med pappa ♥
Idag har jag äntligen inhandlat ett EFX-armband.
Ett armband med två hologram, sen ska det påverka kroppens energier på nåt vis...
ärligt talat fattar jag inte hur men jag har blivit tipsad om att dessa ska vara bra för fibromänniskor.
Det näms ingenstans att de ska ha effekt just mot fibro,
utan det används främst för att höja prestationsförmågan och förbättra balansen, även bra mot åksjuka,motverkar stress mm..mm
Mest idrottare som använder det men det säljs på XL bygg....
fattar inte varför?? kanske för balansen om man ska upp på en stege?? =)
Men jag har alltså länge tänkt skaffa ett.....alla chanser till bättre mående välkomnas!!
www.efxscandinavia.com
spännande att se om jag känner nån effekt av det=)
så sant....
Har hittat en dikt som bra beskriver hur vardagen med Fibro är
Jag snodde den ...å här är den
klagan
Hemma från jobbet idag....bara så jäkla trist!
Jag kände igår att det inte alls var nå bra...jag kände mig gnällig,sur och tråkig.
La mig o vilade direkt efter jobbet, men sen blev det en cykeltur och mötte sonen som gick från Valbo (något less på busstiderna)....lämnade sen över cykeln till honom och promenerade hem...tänkte nästan ta en simtur på det så hade det blivit ett eget litet minitriathlon=)
Men rsten av eftermiddagen o kvällen tillbringades i sängen o soffan.
Jag hade mina funderingar igår om kroppen var påverkad av fullmånen....den här mr Fibro, han är liksom så lättpåverkad han=(
Men sen i morse när jag vaknar, efter en natt då jag vaknat titt som tätt med en kropp som knappt gått att vända på, med fötter och ben som inte vill samarbeta det minsta...samtidigt som jag hör hur regnet öser ner då börjar jag förstå att det än en gång är ett väderomslag som däckar mig!
Jävla skit....kan inte uttrycka det annorlunda!!
Så efter många tankar fram o tillbaka...från att först inse att det här funkar inte - till att jag vägrar ringa jobbet....inser jag att det bara är att ta ett djupt andetag och ringa =(
Första gången den här terminen......sista??
jag önskar det verkligen, men tror inte riktigt på den sagan själv =(
Och nu känns det tur att jag gav upp dagens jobb.....en sjujäkla huvudvärk har kommit o sällskapar med rustningen jag bär idag.
Jag vet ju att jag är på helt fel plats om jag är bland alla underbara barn på förskolan...
jag har inget tålamod, ingen tolerans och ingen ork....nej, jag skonar de från det!
Annat är det med de stackrarna som snart kommer hem från skolan...alltså mina egna älskade ungar,
de får stå ut med den här griniga, trötta mamman de....som så många gånger förr!
Men en dag som denna när jag varit hemma o verkligen försökt piggna på mig...jag har tagit ett lååångt hett bad, försökt stretschat det onda och legat o läst...
då har jag ändå lite ork att vara "snäll" när de kommer hem.
En eftermiddag då jag jobbat och mår pest.....då är jag inte nådig att ha att göra med!!!
Jag bara håller en tumme för att de är på gott humör....annars hamnar vi lätt på kollisionskurs med varandra...och en sån här dag när mannen jobbar kväll blir det lätt kaos då=(
Jag har idag tittat igenom Rhodosbilderna...igen, och drömt mig tillbaka till värmen!!
I poolen fanns ett "vattenfall" som gav en underbart skön massage på axlar och rygg....var ett väldigt tryck iden kan jag lova =)
Åh...skulle vilja simma in där under och njuta av massagen i värmen NU!!
mr Fibro
En typisk Fibrodag skulle jag kunna tänka mig att kalla gårdagen.
Efter flera dagar då jag mått rassligt, men hållit mig på benen,blev det igår riktig kört.
En sån dag när det knappt går att ta sig ur sängen....ont,ont och stel,stel.
Såna dagar är även humöret kört i botten....nära till tårar för ingenting och irriterad över allting.
Det var inte att tänka på att ta sig iväg till jobbet....bara att ringa o säga att jag blev hemma......de jäkla telefonsamtalen är bland de jobbigaste jag vet.Nu har de inte alls varit så jätteofta som de var då jag jobbade heltid, men känslan av skam är den samma.Då var jag tvungen att "ge upp" o ringa flera gånger i veckan ibland - knäckande för självkänslan!
Det blev sängen o en bok....men då maler vad jag lärt mig på kursen : röra på sig fast man egentligen inte orkar! Men det går ju bara inte!!
Måste handla om när man bara är trött o slut o "vanligt" ont?!
Igår förmiddag i alla fall stört omöjligt!!
Men bara genom att acceptera att det är en sån dag och gilla läget ,och ligga där med min bok känns det något bättre...i alla fall i huvudet.
Blir mitt på dagen nerbjuden till mina svärföräldrar på lunch...det tackar jag inte ner till - slippa laga mat en sån dag är värt massor!
En kort cykeltur dit kändes mer än nog....satt o slappade ett tag efter maten sen cyklade jag hem o fortsatte med vilandet;)
Sakta,sakta återvänder jag till livet.....tror att kanske just cykelturen till den väntande lunchen är vad de menade på kursen att man ska göra fast man inte orkar.
Hade ju varit enkelt/skönt att tacka nej med orden att jag inte orkade det...och ligga kvar hemma.
Men efter det tycker jag att det började lätta lite.
Sen hade jag en härlig stund att se fram mot på kvällningen....mannen o jag hade planerat en biosväng i stan ♥
Det lärde jag mig verkligen på kursen...att fylla på med roliga saker när man inte mår bra!!!
Finns ingen bättre medicin =)
Vi tog en glass före bion o bara satt o mös en stund...sen en o en halv timme i biomörkret.
Behövs verkligen inte mycket för att jag ska känna mig nöjd!
Sen känner jag mig inte ens i närheten av att vara samma människa som på morgonen....istället för trött,ont o ledsen känner jag mig så glad o pigg.....värken finns ju där men tar inte längre lika stor plats!
Efter mat o ett glas vin får jag för mig att fråga en kompis om en kvällspromenad kunde passa...
o det gjorde det.
Så då blev det en rätt lång o väldigt skön prommis i kvällsvärmen efter en sommardag, som jag totalt missat för att den så jobbiga Mr. Fibro bestämde sig för att förstöra den för mig.
Men jag är tacksam att han lämnade mig där på eftermiddagen, så jag kunde njuta av en underbar kväll i stället!
Tyvärr är jag rätt övertygad om att han kommer att återvända den ena eller andra dagen....men jag fortsätter min kamp mot honom!!
Skam den som ger sig.
När jag i natt gick till sängs var det med glädje över att haft en härlig kväll....
....och inte med besvikelse över att missat största delen av dagen.
