framtidsfunderingar

Tuff tid nu....mår skrot varje dag tycker jag:(

Nu har jag svårt att fixa dagarna fast det bara är halvtid.
Varje dag är tung.
En sån jäkla huvudvärk varje dag, misstänker att den kommer från nacken.
Eller så är det alldeles vanlig hederlig spänningshuvudvärk....jag vet inte.
Och tröttheten däckar mig gång på gång....inte sovtrött utan bara orkeslös!

Tankar snurrar och far hela tiden...om framtiden.

Som det nu ser ut blir jag uppsagd rätt snart:(
 
Jag försöker förlika mig med tanken, och tänka positivt.

Jag vill verkligen göra det bästa för mig nu, om det nu ska gå så här långt.

Se det här som min chans att få det lugn jag eftersökt i flera år.
Att kunna njuta av att inte behöva känna sån stress av att inte orka till jobbet någon dag.
Att kunna göra något ena dagen och veta att jag kan ta det lugnare nästa dag.
Att slippa alla dessa skämssamtal till jobbet!

Jag vill så gärna se det som att det är en chans för mig....istället för att se mig som ett offer som mist jobbet.

Det gör verkligen ont i mig att hamna helt utanför arbetsmarknaden...
det är ju faktiskt en oerhört stor del av ens liv och identitet.

Men nu är det så...och då gäller det att försöka göra det bästa av det!!

Jag har till att börja med bestämt mig för att plocka ut semester=)
Så imorgon jobbar jag sista dagen sen har jag åtminstone två veckors semester att se fram mot!!
Inga som helst måsten...inga planer alls - bara sköta om mig själv och försöka mig på lite vardagslyx=)
Inte vara sjuk ....utan LEDIG!!!

Kanske nån som har lust att mysa i stan nån dag med mig?
En fika och sitta o prata lite?
Jag ska promenera... läsa böcker...plocka blommor....ja vad sjutton som helst bara det är mysigt!

Det är sånt jag tänker bota mig med=)

Det är faktiskt så vi funkar!!
Vi måste fylla på energi genom att göra massa roliga saker!!!
Och det är det jag har problem att orka som det nu är.

Hoppas nu att jag kan hålla alla jobbiga tankar och funderingar om framtiden borta och få börja må något bättre!!

Jag misstänker att jag kommer att skriva mer om det här....
att skriva är ju lite terapi för mig det;)


              
                                              min tillvaro framöver?! =)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0